Monthly Archives: August 2020

Intervju med Magnus Rabe – Vinnaren av The Gax 100 miles 2020

Lotta Thörn, som driver Scania Road Runners och även är involverad i The Gax 100 miles organisation, fick en intervju av Magnus Rabe som vann årets The Gax 100 miles. Intervjun är publicerad i sin helhet här nedan.

Årets upplaga av GAX100 blev speciell med hänsyn till de restriktioner som finns på grund av Covid-19. Starttiden var tvungen att skjutas på för att inte krocka med Full Moon Race, som också ändrade sin starttid, depåerna ersattes av dropbagstationer och löparna fick därmed klara sig mer på egen hand. Trots detta fick vi ett nytt banrekord som lyder 15:16:50 av segraren Magnus Rabe. Vi har bett Magnus att berätta lite om sitt lopp, banan och sina planer framöver.

”Kul med ett lopp som äntligen blev av! Jag sneglade på loppet även förra året men hade skadebekymmer hela vintern och våren och kom inte igång förrän till hösten. I år har försäsongen varit ovanligt lång där jag tillslut fick lägga in lugnare veckor i träningsschemat för att undvika skador. Eftersom det varit så lång förberedelse var jag oerhört förberedd och såg verkligen fram emot utmaningen. Målet var att gå under 15 timmar (hur man nu kan ha ett tidsmål när man inte sprungit banan tidigare). Halvvägs kändes det som att jag skulle klara det lätt men all sandlöpning under sista halvan gjorde att jag tappade tempot. När jag märkte att mitt mål inte var möjligt att uppnå tappade jag motivationen något och lade in gångpauser i tidsschemat. Kände ändå att jag gjorde ett bra lopp till slut.

Segraren i The Gax 100 miles 2020 Magnus Rabe

Fotograf: Magnus Johansson

GAX är känt som loppet som är onödigt vackert och vackrast var helt klart längs Verkaån. Väldigt mysigt att springa längs den vindlande ån i dalgången. Kul också att gå upp på Stenshuvud och beskåda utsikten. Sist måste ju även Ale stenar nämnas. Mäktigt att springa igenom skeppet under vargatimmarna.

Banan var relativt lättsprungen med endast mindre inslag av teknisk terräng. Jag har min bakgrund inom orienteringen och är normalt klart starkast i de tekniska delarna. Men ska man springa långt kan det vara skönt att bitvis samla kilometer på mer lättsprungna stigar. Banan var betydligt flackare än vad jag är van vid från andra lopp men den var trots det en rejäl utmaning. Det svåraste var nog att hitta rätt på leden. Trots klocka med inlagd gpx-fil sprang jag fel 5-6 gånger. Upptäckte detta snabbt alla gånger och tappade nog inte mer än 7-8 minuter. Smart dock att springa leden medurs och avsluta med löpning längs havet när det är mörkt. Det ökar chansen att komma rätt. Samtidigt var den tuffaste delen var helt klart sista halvan med löpning på sandstranden. Framförallt sträckan innan Sandhammaren där man bara ser fyren blinkandes långt borta. Svårt att lokalisera sig och det kändes som att man aldrig kom närmare.

”Hade önskat att fler fått möjlighet att springa detta lopp!”

Starten var framflyttad sex timmar till kl. 14.00 och det var för mig bara positivt. Trots att det var en sval julidag tar det på krafterna att springa i solen. Natten ger en betydligt behagligare temperatur. Sedan älskar jag själv natten när allt blir stilla och tyst. Kan slappna av då och njuta mer av löpningen.

Min fru och svärföräldrar gjorde ett hästjobb som support. De var även med mig sist när jag vann Kullamannen. Oerhört positivt att träffa sina nära och kära när man har det som tuffast. Tanken var att se dem varje 20 km men i slutet av loppet fick vi styra om det till varje 10 km för att jag dels skulle få tillräckligt med vätska och energi men även för att hela tiden ha något fantastiskt att se fram emot. Mellan Haväng och Sandhammaren var jag helt själv på banan vilket hade känts väldigt ensamt utan min support.

Funktionärerna gjorde absolut sitt yttersta och det var många glada tillrop. De skötte också allt oerhört professionellt med tanke på Corona-restriktionerna. Det var också fantastiskt med boenden som på eget initiativ satt ut dricka till oss löpare. En kvinna som serverade mig vid ca 50 km gjorde min dag.

För övrigt är jag som bäst på de lite längre distanserna gärna med många höjdmeter. Varje gång jag går i mål på ett 100-mileslopp känns det ändå som att det finns några timmars löpning kvar. Jag funderar därmed nu på att ta nästa steg och prova 24h löpning. Distansen/tiden tror jag passar mig perfekt men frågan är om kroppen håller för det monotona löpsteget på platt mark. Min kropp tar ofta mycket stryk när det är platt och behöver variation, gärna med gåbackar för att hålla hela vägen. Känner nog nu ändå att jag vill prova om kroppen bara håller tror och hoppas jag att jag kan komma riktigt långt.”

Arrangörerna bakom GAX100 önskar Magnus all lycka till med sin fortsatta löpning och vill samtidigt passa på att gratulera alla som gav sig ut på banan i år. Vi ser fram emot nästa års upplaga!